fredag 24 juli 2009

Calé Fragranze d'Autore - Brezza di Seta


Hur jag igår kunde hävda att parfymen jag ska skriva om idag på något sätt var högljudd är för mig obegripligt. Det måste helt enkelt ha varit någon annan som försökte tränga sig före i recensionskön.
Calé Fragranze d'Autores Brezza di Seta är den enda bland de åtta dofterna som är avsedd för kvinnor, sex av de övriga är unisex och en, Mistero, är avsedd för män.
Brezza di Seta är en helt igenom viskande, smekande och vilsam parfym. Den är till en början grön, men inte på ett burdust chypre-aktigt sätt, utan på ett närmast skirt, pastellfärgat sätt eller rentav nästan genomskinligt grön. Tunga gröna dofter har jag ju ibland vissa problem med att uppskatta, men Brezza di Seta fångar mig med en gång, trots att den är helt olik CdG 3, så påminner de om varandra i sitt sätt att fånga en frisk, genomlyst grönska, om än två helt olika sorters grönska.
I den mjuka grönskan börjar så småningom små ljust violetta inslag göra sig påminda, en diskret pudrighet, en svag nyans av blommor liksom lyser upp doften inifrån. Med tanke på att ros finns bland noterna, måste jag säga att den behandlats på ett ytterligt varsamt och försiktigt sätt, som om det är spröda rosenknoppar snarare än fullt utslagna, prunkande rosor.
Som läsare av bloggen redan vet brukar jag vara svag för pudriga parfymer, och Brezza di Seta är inget undantag, men den skiljer sig från de flesta pudriga parfymer jag tidigare provat. Hurdå? Jo, jag vill gärna förknippa pudriga noter med färger (överhuvudtaget har jag lätt för att översätta olika doftnoter till färger) som ljust laxrosa, krämfärgat, möjligen diskret lavendel och mängder av andra, försiktigt rosa, ljuslila och svagt beiga nyanser. Men, Brezza di Seta är snarare den mest ljusa och delikata gröna nyans man kan tänka sig, på riktigt nära håll kan man för all del ana inslag av nästan-violetta nyanser, men övervägande är det ljust, ljust grönt.
Det är som doften av violblad, precis innan violerna slår ut och börjar blomma, som minnet av hur pudret i mammas puderdosa doftade när jag var barn, ja hela doften är skir och flyktig, men också smekande och väldigt komfortabel. Överhuvudtaget får Brezza di Seta mig att tänka mycket i termer som drömmar, minnen och en omfamnande mildhet.
Brezza di Seta är en delikat, bedårande och oerhört lugnande doft. Efterhand som basnoterna börjar göra sig påminda antar den en pappersliknande skirhet som jag antar kommer från vetivern, ja det är riktigt smart att använda vetiver, jag blir allt mer fascinerad av den noten och har insett vilka magiska vändningar den kan få en parfym att ta. Tänka att jag för bara ett halvår sedan var tveksam till vetiver! Vänta bara, om ytterligare ett halvår kommer jag att börja uppskatta tunga chypré-parfymer också! Iallafall basnoten i Brezza di Seta är alldeles fantastiskt underbar, gillar du L'Artisans Timbuktu? Men, önskar att den vore lite mer feminin? åh, då skulle du älska Brezza di Seta. Nu står ju Brezza di Seta helt och hållet på egna ben och påminner inte alls om Timbuktu innan basnoterna utvecklas, men i basnoten finns en liten och mycket tilltalande likhet.
Jag har ännu inte hunnit testa igenom alla parfymerna från Calé Fragranze d'Autore, mest beroende på att jag råkar tycka så mycket om de tre jag testade först. Av de tre är nog Brezza di Seta min favorit, för den misstänker jag att jag skulle kunna bära året om, medan Tepidarium som jag skrev om igår känns som en mer renodlad sommarparfym för mig. Och den jag funderar på att skriva om härnäst... ja, förresten så undrar jag, kanske tror jag bara att jag tycker bäst om Brezza di Seta för att jag har på mig den just nu?
Igår skrev jag för övrigt att Calé Fragranze d'Autore lyckats hitta en liten medelväg mellan traditionellt italiensk parfymeri och de mer post-moderna varianterna. Idag tänker jag snarare att Calé Fragranze d'Autore lyckats kombinera konkret italiensk parfymtradition med den kanske lite mer transparenta franska parfymkonsten.
Jag vet att många parfymistor ifrågasätter om det verkligen behövs fler nisch-märken på marknaden. I min näsa lyckas definitivt Calé Fragranze d'Autore fylla en tidigare tom plats och jag rekommenderar verkligen att man testar de här parfymerna om man får möjlighet.
Calé Fragranze d'Autore är vilsamma, trevliga och när man nästan börjat känna sig trygg dyker det upp något oväntat som ger parfymen en extra dimension. Sånt är så roligt, tycker jag.
I vilket fall så åker jag ut till Stockholms skärgård imorgon, så räkna inte med något nytt blogginlägg förrän kanske på måndag.
Ha en trevlig helg!
PS. Bilden ovan föreställer prydnadskål, visst är det vackert?
pic: unt.se, botaniska bloggen

Inga kommentarer: